Här går det framåt litegrann. Inte ätit alvedon sen igår morse. Det ser jag som ett stort framsteg. Att jag sen halvt föll ihop igår är en annan sak. Va lite för stor i käften o tyckte att jag kunde gå från bilen o in (annars har han backat in bilen jätte nära trappen) När jag väl kom fram till trappen så va jag helt slut i benet o kände att de här går aldrig. Tog några andetag o hoppade upp på första trappsteget, då vek sej benet o ena kryckan halkade iväg. Föll som tur va framåt så ja satt mej bara ner, hade varit värre om det vart bakåt. Men det gick bra. Fick höra att jag är lite för envis för mitt eget bästa..jaja...=)

Annars så är det bara väldigt långtråkigt hemma. Ozzy är hos svärföräldrarna på dagarna nu då Kenny jobbar. Jag o katterna hemma bara...

Vart omlindad idag av svärmor oxå, då ja typ krypit ur bandaget, hihi =)